Jag ska göra som de stora författarna och skriva titeln sist, för jag vet inte alls vad jag ska skriva än.

Jag själv känner att jag fixar detta otroligt bra, trots att jag fick mitt hjärta galet krossat så har jag klarat mig förvånadsvärt bra, men vissa dagar så känner jag brar hur dåligt jag verkligen mår. Igår va en sån dag. När jag satt och tittade på tv så kände jag hur ensamheten kröp upp bakom mig- saken är den, att när du är i ett förhållande så är du aldrig aldrig riktigt ensam, sitter du och kollar på tv helt själv, så känner du inte den hemska ensamheten för du vet att det finns någon som tänker på dig. Men när du inte är ett förhållande så är ensamheten så enorm ibland, speciellt när du vet att du hade någon men forlorade den, då är om möjligt ensamheten ännu större.
Igår kände jag hur ensam jag verligen va, en känsla jag inte känt på över 3 år. Det sved och det gjorde ont.

När jag sen skulle gå och lägga mig så la jag mig tidigt för jag skulle upp tidigt, jag låg och läste mig trött som varje natt, läser tills jag knappt kan hålla ögonen öppna, allt för att slippa tänka. Men igår hjälpte det inte.. tankarna tog över huvudet och tårarna började rinna, och jag HATAR DET ! jag hatar det över allt annat, för jag vill inte gråta över det som hänt, jag vill bara gå vidare.

 Men tårarna rann.. och jag insåg vad som gör så ont, vi va två som gick igenom detta, men det är bara jag som känner smärtan, det är bara jag som mår dåligt och det är bara jag som gråter mig till sömns över detta.

Jag är på väg att går vidare, men har en bit kvar. Börjar iaf se ljuset i tunneln. Det här är jobbigt och jag mår fortfarande dåligt, men det är inget jag orkar prata om, orkar inte analysera det och orkar inte gå igenom det om och om igen i mitt huvud. Så får jag bara skriva av mig så blir det lite bättre. Det som får mig att må bra är att vara omringad av folk jag tycker om, göra roliga saker, hitta på saker, känna mig omtyckt helt enkelt.

Känns lite som jag blottar mig fullständigt, men det är så här jag mår, lika bra att ha det sagt. för om jag gömmer det inom mig så får det mig bara att må sämre.  Det kunde vatt mkt värre, men jag mår fortfarande bajs, riktigt bajs ibland.

Tack ni som gör min dag och får mig att må bättre! Utan er hade jag inte tagit mig ur detta, I owe you one ! <3